Hämtpizzan, äntligen...

Äntligen!
Kl 23 sitter/ligger jag här på jobbet i någon sorts mat-koma, fett-chock osv osv...

I snart 2 års tid har jag drömt om att en dag få sitta en sen natt och smälla i mig en fet amerikansk pepperoni-hämt-pizza.
Efter att ha tjatat, hotat och smörat för mina inte lika entusiastiska medarbetare gjordes det magiska samtalet till Tops Pizza!
När de senare ringer nerifrån vakten om att det står 3 pizzor i repan med mitt namn på, börjar det nästan komma glädjetårar...
Äntligen ska jag få äta pizza-tårtbitar direkt ur kartongen och surpla i mig 1 1/2 lit cola!

50 minuter senare ligger vi alla 3 i var sin fåtölj med magvärk, men lyckliga...
Det var precis som jag hade föreställt mig, drömt om...

En gång, aldrig mer!